lördag 18 december 2010
torsdag 16 december 2010
reportage om elevrådet
Elevrådet är en organisation som är till för att främja eleven, att både öka utbildningskvalitén och att ha en bra och rolig skolgång. Det är ingen skolstyrelse som bestämmer över elevrådet, men de motverkar inte heller varandra. Det är mer ett samarbete. Det är en stor uppgift att vara med i elevrådsstyrelsen, det är svårt att tillgodose allas specifika behov.
– Jag tycker att man ser vissa mer än andra, men det är många som inte syns alls i elevrådet, säger en tjej i tvåan.
Elevrådet svarar att de i de allra flesta fall agerar i bakgrunden eftersom elever som frågar efter hjälp ofta vill vara anonyma.
En tjej i år två berättar:
- Allvarligt talat vet jag inte vad de gör riktigt. Men jag vet att en gång när man ställde frågor så skrattade dem åt frågorna. Jag tycker man skall kunna fråga dem om vad som helst. Jag tappade respekten för dem.
Elevrådet syns oftast när det gäller service frågor som skolfotografering, studentmössor, skolkläder. Vi får en direkt kontakt när vi t.ex. säljer skolkataloger, kan vara därför folk känner igen vissa mer än andra. Elevrådet försöker prioritera sitt engagemang så att hälften går till servicefrågor (ex skolkläder), och hälften till att påverka (ex förändring av mat).
Hur blir man med i elevrådet eller styrelsen?
De som är med i elevrådet är elevrådsstyrelsen (Lucas Rabnor, Simon Apelqvist, Lovisa Boström, Andreas Cerny, Alfred Johansson, Karolina Carlsson och Simona Mohamsson) och klassrepresentanter. För att komma med i elevrådet så väljs man i sin klass, man väljer två stycken frivilliga och de är då klassrepresentanter. Däremot, för att komma med i styrelsen så blir du vald via en omröstning bland klassrepresentanterna och de mest lämpade blir förmodligen valda.
– Det är mycket jobb med elevrådet eftersom man vill att allt skall bli så bra som möjligt,
berättar Rabnor som en gång i tiden blev vald. De är Rabnor och co. som anordnar stormöten (samlar alla klassrepresentanter och förser dem med information som de sen skall föra vidare till sina klasser) vilket brukar inträffa runt 3-4 gånger per termin. De försöker att träffas en gång i månaden inom styrelsen. På ett stormöte så får klassrepresentanterna (två valda elever från varje klass) samlas och diskutera frågor och ta upp synpunkter eller dylikt som de tycker borde förbättras eller ändras på.
Skoldatorerna
Förra året var det till exempel mycket diskussioner om hur vida övervakningskameror skall få sättas upp eller inte. I år är det istället en stor diskussion som pågått om problemet med skoldatorerna. Vi frågade några elever om vad de tycker om elevdatorerna:
- Jag tycker att datorerna är bra, dock är de inte särskilt bra kvalité, berättar en kille i år två som fått dator av skolan.
- Jag känner många som har fått lämna in datorerna på lagning, och sedan fått vänta på att få tillbaka den i ett halvår, säger en tjej i år tre.
Andreas Cerny informerar om hur det är:
Jag skulle vilja trycka än mer på den elevfackliga verksamheten. Mycket av det arbete som elevrådet bedriver i nuläget syns inte så mycket men man kan inte heller räkna med att vi ska börja på ruta fem, utan man måste börja på ruta ett. Jag kan t.ex. ta det största elevfackliga arbetet som elevrådet bedriver i nuläget. Det gäller datorerna på skolan. Vi i datorutredningsgruppen håller tillsammans med skolledningen på att ta fram en datorenkät där syftet är att hitta lösningar och problematisera problemen på IT-fronten. Detta arbete får ses ur
ett längre perspektiv då vi vill hitta hållbara lösningar.
För att lösa problemet så har man kommit fram till att man skall ha en från varje årskurs som reder ut detta med skolledningen.
Mediagrupp
Elevrådet har även startat en mediagrupp, vi frågar dem om vad det är och vad dem gör. Mediagruppen är en arbetsgrupp ur Bäckängselevråd som syftar till att hjälpa elever, elevföreningar och elevråd på Bäckängsgymnasiet med olika områden inom media. De ska skapa ett elevforum och en elevstyrd media och informationskanal för skolans elever. Detta för att det i nuläget inte existerar någon liknande plattform och för att uppmana elever till kreativitet och engagemang. De arbetar med reklam, text, foto (HALFO), video, sociala medier och andra kanaler som till exempel broschyrer och informationsblad.
Vi frågar några elever om vad de tycker om elevrådet:
- Vi tycker inte om elevrådet. De har inte en verkan för demokrati. De borde ha mer inflytande om praktisk undervisning och liknande. I nu läget fokuserar de för mycket på kulturveckan och sådant. Det är kul men de borde prata mer om politik, säger en tjej och kille i år två.
Andreas Cerny svarar:
- Det elevfackliga arbetet pågår ständigt för var dag som går på vårt kära läroverk. Utan det elevfackliga arbetet skulle vi inte t.ex. ha en oerhört bra demokrativecka. Jag kan förstå om några elever efterfrågar mer kommunikation och det är bara för mig att säga att vi har brustit men att vi ständigt ser över hur vi kan föra en bra och spännande dialog med alla Bäckängiter. Det tar tid men tålamod i sådana här lägen är en bra egenskap.
Om eleverna vill ha hjälp med något så finns elevrådet där för att hjälpa till, men de är inga vaktmästare som ska leta upp nycklar och liknande.
De vill också påminna alla om hur viktigt det är att alltid minst en klassrepresentant kommer till varje möte, om man är sjuk eller av någon anledning inte kan komma så bör man skicka någon annan eftersom det är viktigt att klasserna får informationen. Det går heller inte att rösta demokratisk om inte många är på mötet.
Vad är det för personer som är med i elevrådsstyrelsen och vad är deras intressen?
Ordförande - Lucas Rabnor. Går tredje året på journalistikprogrammet. Engagerad inom elevrådet vilket tar stor del av fritiden, är även med i styrelsen i föreningen B.O.R. (Bäckängs Oberoende Rappare). Annars blir det att umgås med vänner.
Vice ordförande - Simon Apelqvist. Går tredje året på Adventureprogrammet. Är med i styrelsen för föreningen ragnarök Pluggar mycket och gillar fotboll.
Ledamot - Lovisa Boström. Går år tre på europaprogrammet. Pluggar och en hel del träning.
Ledamot- Andreas Cerny. Går andra året, samhällsprogrammet. Är ordförande i ungdomsrådet. Politiskt aktiv.
Ledamot - Alfred Johansson. Går andra året, europaprogrammet. Är med i styrelsen för guliganerna och politiskt aktiv. Spelar fotboll.
Kassör - Karolina Carlsson.Går första året på europaprogrammet. Har ett stort intresse för dans och att umgås med vänner.
Klubbmästare - Simona Mohamsson.Går första året på naturledarskapsprogrammet. Hon är engagerad i Ungenergi som engagerar andra ungdomar i miljö och energifrågor. På fritiden spelar hon gärna fotboll eller dansar.
– Jag tycker att man ser vissa mer än andra, men det är många som inte syns alls i elevrådet, säger en tjej i tvåan.
Elevrådet svarar att de i de allra flesta fall agerar i bakgrunden eftersom elever som frågar efter hjälp ofta vill vara anonyma.
En tjej i år två berättar:
- Allvarligt talat vet jag inte vad de gör riktigt. Men jag vet att en gång när man ställde frågor så skrattade dem åt frågorna. Jag tycker man skall kunna fråga dem om vad som helst. Jag tappade respekten för dem.
Elevrådet syns oftast när det gäller service frågor som skolfotografering, studentmössor, skolkläder. Vi får en direkt kontakt när vi t.ex. säljer skolkataloger, kan vara därför folk känner igen vissa mer än andra. Elevrådet försöker prioritera sitt engagemang så att hälften går till servicefrågor (ex skolkläder), och hälften till att påverka (ex förändring av mat).
Hur blir man med i elevrådet eller styrelsen?
De som är med i elevrådet är elevrådsstyrelsen (Lucas Rabnor, Simon Apelqvist, Lovisa Boström, Andreas Cerny, Alfred Johansson, Karolina Carlsson och Simona Mohamsson) och klassrepresentanter. För att komma med i elevrådet så väljs man i sin klass, man väljer två stycken frivilliga och de är då klassrepresentanter. Däremot, för att komma med i styrelsen så blir du vald via en omröstning bland klassrepresentanterna och de mest lämpade blir förmodligen valda.
– Det är mycket jobb med elevrådet eftersom man vill att allt skall bli så bra som möjligt,
berättar Rabnor som en gång i tiden blev vald. De är Rabnor och co. som anordnar stormöten (samlar alla klassrepresentanter och förser dem med information som de sen skall föra vidare till sina klasser) vilket brukar inträffa runt 3-4 gånger per termin. De försöker att träffas en gång i månaden inom styrelsen. På ett stormöte så får klassrepresentanterna (två valda elever från varje klass) samlas och diskutera frågor och ta upp synpunkter eller dylikt som de tycker borde förbättras eller ändras på.
Skoldatorerna
Förra året var det till exempel mycket diskussioner om hur vida övervakningskameror skall få sättas upp eller inte. I år är det istället en stor diskussion som pågått om problemet med skoldatorerna. Vi frågade några elever om vad de tycker om elevdatorerna:
- Jag tycker att datorerna är bra, dock är de inte särskilt bra kvalité, berättar en kille i år två som fått dator av skolan.
- Jag känner många som har fått lämna in datorerna på lagning, och sedan fått vänta på att få tillbaka den i ett halvår, säger en tjej i år tre.
Andreas Cerny informerar om hur det är:
Jag skulle vilja trycka än mer på den elevfackliga verksamheten. Mycket av det arbete som elevrådet bedriver i nuläget syns inte så mycket men man kan inte heller räkna med att vi ska börja på ruta fem, utan man måste börja på ruta ett. Jag kan t.ex. ta det största elevfackliga arbetet som elevrådet bedriver i nuläget. Det gäller datorerna på skolan. Vi i datorutredningsgruppen håller tillsammans med skolledningen på att ta fram en datorenkät där syftet är att hitta lösningar och problematisera problemen på IT-fronten. Detta arbete får ses ur
ett längre perspektiv då vi vill hitta hållbara lösningar.
För att lösa problemet så har man kommit fram till att man skall ha en från varje årskurs som reder ut detta med skolledningen.
Mediagrupp
Elevrådet har även startat en mediagrupp, vi frågar dem om vad det är och vad dem gör. Mediagruppen är en arbetsgrupp ur Bäckängselevråd som syftar till att hjälpa elever, elevföreningar och elevråd på Bäckängsgymnasiet med olika områden inom media. De ska skapa ett elevforum och en elevstyrd media och informationskanal för skolans elever. Detta för att det i nuläget inte existerar någon liknande plattform och för att uppmana elever till kreativitet och engagemang. De arbetar med reklam, text, foto (HALFO), video, sociala medier och andra kanaler som till exempel broschyrer och informationsblad.
Vi frågar några elever om vad de tycker om elevrådet:
- Vi tycker inte om elevrådet. De har inte en verkan för demokrati. De borde ha mer inflytande om praktisk undervisning och liknande. I nu läget fokuserar de för mycket på kulturveckan och sådant. Det är kul men de borde prata mer om politik, säger en tjej och kille i år två.
Andreas Cerny svarar:
- Det elevfackliga arbetet pågår ständigt för var dag som går på vårt kära läroverk. Utan det elevfackliga arbetet skulle vi inte t.ex. ha en oerhört bra demokrativecka. Jag kan förstå om några elever efterfrågar mer kommunikation och det är bara för mig att säga att vi har brustit men att vi ständigt ser över hur vi kan föra en bra och spännande dialog med alla Bäckängiter. Det tar tid men tålamod i sådana här lägen är en bra egenskap.
Om eleverna vill ha hjälp med något så finns elevrådet där för att hjälpa till, men de är inga vaktmästare som ska leta upp nycklar och liknande.
De vill också påminna alla om hur viktigt det är att alltid minst en klassrepresentant kommer till varje möte, om man är sjuk eller av någon anledning inte kan komma så bör man skicka någon annan eftersom det är viktigt att klasserna får informationen. Det går heller inte att rösta demokratisk om inte många är på mötet.
Vad är det för personer som är med i elevrådsstyrelsen och vad är deras intressen?
Ordförande - Lucas Rabnor. Går tredje året på journalistikprogrammet. Engagerad inom elevrådet vilket tar stor del av fritiden, är även med i styrelsen i föreningen B.O.R. (Bäckängs Oberoende Rappare). Annars blir det att umgås med vänner.
Vice ordförande - Simon Apelqvist. Går tredje året på Adventureprogrammet. Är med i styrelsen för föreningen ragnarök Pluggar mycket och gillar fotboll.
Ledamot - Lovisa Boström. Går år tre på europaprogrammet. Pluggar och en hel del träning.
Ledamot- Andreas Cerny. Går andra året, samhällsprogrammet. Är ordförande i ungdomsrådet. Politiskt aktiv.
Ledamot - Alfred Johansson. Går andra året, europaprogrammet. Är med i styrelsen för guliganerna och politiskt aktiv. Spelar fotboll.
Kassör - Karolina Carlsson.Går första året på europaprogrammet. Har ett stort intresse för dans och att umgås med vänner.
Klubbmästare - Simona Mohamsson.Går första året på naturledarskapsprogrammet. Hon är engagerad i Ungenergi som engagerar andra ungdomar i miljö och energifrågor. På fritiden spelar hon gärna fotboll eller dansar.
av: Terese Lövgren och Sumeyya Gencoglu
måndag 13 december 2010
Vad tycker du om att det finns politiska föreningar i skolan?
– Jag anser att de är bra med politiska föreningar i skolan, detta eftersom att jag själv är med i SSU. Det var när jag började gymnasiet som jag fick reda på vad politik ens var. Då upptäckte jag även att SSU fanns, en politisk förening som hade likadana åsikter som jag själv. Jag tycker som sagt att det är bra därför att vi får reda på vad partierna står för när det finns politiska föreningar, då kan vi vara med och förändra samhället. Vi blir mer medvetna om att vi faktiskt kan förändra det. Politiska föreningar i skolan är därför det första steget för att få vara med och påverka.
Anton J, SP09L
– Jag tycker att det är bra att det finns flera partier på skolan, så att eleverna får möjlighet att ta intryck från fler än ett parti.
Victoria A, SP10K
– Jag tycker att det är bra med politiska föreningar i skolan. Det kan få folk att bli lite politiskt intresserade istället för att bara gå runt och inte bry sig.
Andreas C, SP09M
– Jag tycker att det är bra med politiska ungdomsförbund och partier i skolan. Däremot ställer jag mig frågande till politiska föreningar. Det är viktigt för mig att skolan fungerar som en arena där vi diskuterar och debatterar mänskliga rättigheter och demokrati. Det är viktigt att denna diskussion ständigt är vid liv då demokratin inte är något som går i arv, det är något vi måste erövra hela tiden. På Bäckäng tycker jag att det fungerar bra. Bland annat har vi vår demokrativecka som är en vecka då demokratin och mänskliga rättigheter kommer i strålkastarljuset.
Anna G, SP09M
– Är det partier som SSU eller MUF funkar det. Men det har gått för långt om det är partier som typ Sverigedemokraterna, Bevara Sverige Svenskt eller Nationaldemokraterna. Då går det emot skolans mänskliga rättigheter och det demokratiska tänket. Men det blir samtidigt problem, eftersom att man antingen får förbjuda alla partier eller så får inga partier verka på skolan.
text och bild av: Johanna J, SP09M
Stekta KRAV-potäter
Miljörådet är en superkul förening med massor av äventyr! Jag har träffat en styrelsemedlem för att få en inblick i hur verkligheten ser ut när man är en miljökämpe! Ha!, tänker du, hon kramar träd, dricker kranvatten, räddar världens arter inklusive brännässlor och skulle aldrig slösa pappar på att anteckna under lektion. Men i själva verket är hon som oss alla andra. Helt ultranormal, hon pantar burkar, slänger bananskalet i svart påse och väljer kollektivtrafik.
Våren 2010 uppenbarade sig Gandhi i en dröm och sade att vi är alla Guds barn och jorden är vårt hem. Ditt är mitt och vi måste värna tillsammans. Hon förstod att hon var tvungen att göra något och detta något var att gå till handling. Det var därför hon denna vår gick med i miljörådet.
Det var lättare gjort än sagt, miljörådet hade precis startat på bäckäng och sökte miljöhjältar. Efter sin dramatiskt gripande story var hon en självklar kandidat för att driva denna framgångssaga.
Många gånger än, är flickan nära till tårar då Teknis leder över Bäckäng i denna miljökamp. Det är dags att ruska om ställningen och det kommer spillas blod, svett och tårar.
Bäckäng skall ta ledningen och det är på stort G. Sodastream maskiner i kafeterian, återvinningsstationer i alla klassrum, ekologisk mat och miljömaraton.
Miljörådet är ingen festförening som de andra i EF… Men! Går jorden under kan vi aldrig mer ha fest. Så på sätt och vis är miljörådet den största festföreningen av dem alla. Skolans enda hopp om en ljus framtid utan föroreningar har precis startat.
Om du är det minsta intresserad av ditt liv, jorden, miljön eller djur är det lättaste du kan göra att engagera dig i miljörådet! Vem vill inte vara en miljöhjälte? Kunna flyga och rena förorenade sjöar med ekologiska superkrafter!
Våren 2010 uppenbarade sig Gandhi i en dröm och sade att vi är alla Guds barn och jorden är vårt hem. Ditt är mitt och vi måste värna tillsammans. Hon förstod att hon var tvungen att göra något och detta något var att gå till handling. Det var därför hon denna vår gick med i miljörådet.
Det var lättare gjort än sagt, miljörådet hade precis startat på bäckäng och sökte miljöhjältar. Efter sin dramatiskt gripande story var hon en självklar kandidat för att driva denna framgångssaga.
Många gånger än, är flickan nära till tårar då Teknis leder över Bäckäng i denna miljökamp. Det är dags att ruska om ställningen och det kommer spillas blod, svett och tårar.
Bäckäng skall ta ledningen och det är på stort G. Sodastream maskiner i kafeterian, återvinningsstationer i alla klassrum, ekologisk mat och miljömaraton.
Miljörådet är ingen festförening som de andra i EF… Men! Går jorden under kan vi aldrig mer ha fest. Så på sätt och vis är miljörådet den största festföreningen av dem alla. Skolans enda hopp om en ljus framtid utan föroreningar har precis startat.
Om du är det minsta intresserad av ditt liv, jorden, miljön eller djur är det lättaste du kan göra att engagera dig i miljörådet! Vem vill inte vara en miljöhjälte? Kunna flyga och rena förorenade sjöar med ekologiska superkrafter!
av: Juliana Ardenius
intervju med förre Bäckängsrektorn PAF
Var bor du nu?
Jag bor inne i Bryssel.
Vad gör du där? / Vad jobbar du med?
Jag är biträdande rektor för högstadiet/gymnasiet på en av EU:s skolor.
Vad fick dig att flytta?
Jag vill göra det man ofta pratar om i min ålder: flytta utomlands, byta jobb. Man sätter sig själv på lite hal is för att pröva sina vingar samt att få sig själv att inte vara rädd för det okända. Innan kände jag att jag ville ha 100%-iga garantier för att precis allt skulle bli bra. Nu känner jag mer att det är bara att flytta om jag inte trivs. Dessutom har jag gått på Bäckäng och jobbat nästan hela mitt liv där. Det var dags.
Saknar du Bäckäng, och vad skulle du vilja säga/ge för råd till nutida bäckängniter?
Ja jag saknar Bäckäng, samtidigt som jag skulle längta till något annat om jag var kvar. Råd till bäckängiter finns i huvudsak i skolans tolv ledord. Att inte vara rädd för att misslyckas. Det värsta som kan hända är att man får en oväntad erfarenhet.
Är det sant att du beställde en massa Bäckäng-material så som: kepsar, t-shirts, pins, pikéer osv.?
Ja, det var jag som valde och bestämde utseende på grejerna. Funkar det?
Jobbar du på en skola? I så fall, vad skiljer den från Bäckäng?
Ja, det är som sagt en av EU:s skolor. Kolla hemsidan så får ni mer info.
Det vintras för Bäckäng VS Teknis, kommer du att tagga?
Nja, jag tycker det blir lite tillrättalagt och lite väl aggressivt.
Kommer du flytta tillbaka någon gång i framtiden?
Vi har ett hus i Varberg som vi åker till på loven. Trivs familjen och jag så kommer jag att vara bosatt här länge.
Bästa föreningen enligt dig?
Jag tycker att Venus är hyfsat på hugget, samt att Playman hållit fanan högt de senaste åren. Av nostalgiska skäl önskar jag lite mer av Fafne.
Vad gör du vågen för?
Svensk humor har kommit med två kanongrejer, Starke man och Grotesco, då går vågen framför SVT-play.
Fem snabba
sommar eller vinter
Bäckäng (än så länge) eller din nutida skola
mattanter eller vaktmästare
penna eller suddgummi
skogen eller gymmet
Jag bor inne i Bryssel.
Vad gör du där? / Vad jobbar du med?
Jag är biträdande rektor för högstadiet/gymnasiet på en av EU:s skolor.
Vad fick dig att flytta?
Jag vill göra det man ofta pratar om i min ålder: flytta utomlands, byta jobb. Man sätter sig själv på lite hal is för att pröva sina vingar samt att få sig själv att inte vara rädd för det okända. Innan kände jag att jag ville ha 100%-iga garantier för att precis allt skulle bli bra. Nu känner jag mer att det är bara att flytta om jag inte trivs. Dessutom har jag gått på Bäckäng och jobbat nästan hela mitt liv där. Det var dags.
Saknar du Bäckäng, och vad skulle du vilja säga/ge för råd till nutida bäckängniter?
Ja jag saknar Bäckäng, samtidigt som jag skulle längta till något annat om jag var kvar. Råd till bäckängiter finns i huvudsak i skolans tolv ledord. Att inte vara rädd för att misslyckas. Det värsta som kan hända är att man får en oväntad erfarenhet.
Är det sant att du beställde en massa Bäckäng-material så som: kepsar, t-shirts, pins, pikéer osv.?
Ja, det var jag som valde och bestämde utseende på grejerna. Funkar det?
Jobbar du på en skola? I så fall, vad skiljer den från Bäckäng?
Ja, det är som sagt en av EU:s skolor. Kolla hemsidan så får ni mer info.
Det vintras för Bäckäng VS Teknis, kommer du att tagga?
Nja, jag tycker det blir lite tillrättalagt och lite väl aggressivt.
Kommer du flytta tillbaka någon gång i framtiden?
Vi har ett hus i Varberg som vi åker till på loven. Trivs familjen och jag så kommer jag att vara bosatt här länge.
Bästa föreningen enligt dig?
Jag tycker att Venus är hyfsat på hugget, samt att Playman hållit fanan högt de senaste åren. Av nostalgiska skäl önskar jag lite mer av Fafne.
Vad gör du vågen för?
Svensk humor har kommit med två kanongrejer, Starke man och Grotesco, då går vågen framför SVT-play.
Fem snabba
sommar eller vinter
Bäckäng (än så länge) eller din nutida skola
mattanter eller vaktmästare
penna eller suddgummi
skogen eller gymmet
av: Juliana Ardenius
torsdag 9 december 2010
Gräv under det catchiga
The White Stripes är kanske inte världens mest kända band. De har gjort en grym låt som passar de flesta och som i stort sett alla har hört. De flesta har någon gång gått runt och nynnat på det charmiga och enkla riffet i ”Seven Nation Army”. Låten är välkänd i allt från fotbollsarenor till melodifestivalsradio. Den ger tusentals teknister hemska minnen av förnedring då deras individualistidrottare blir besegrade av den röda Bäckängkraften! Den kan till och med få en som vanligtvis lyssnar på tekno att sjunga med i texten.
Att säga att Seven Nation Army inte är bandets bästa låt vore kanske fel men som vanligt med band så finns det nästan alltid så mycket mer att hitta om man bara letar. Man missar mycket om man inte ger bandet en chans och väljer att inte lyssna in sig på det.
Exempel på liknande fall kan ju vara ”Yesterday” med Beatles. Det kan vara ”All Along The Watchtower” med Jimi Hendrix, och det kan vara ”Wonderwall” med Oasis. Vad man gör är att söka efter mer! Man har inte mycket att förlora om det är dåligt, men mycket att vinna om man hittar något nytt. Det finns fantastiska låtar i samma stil som ”Seven Nation Army”, och efter några lyssningar uppskattar man det minst lika mycket som de kändare låtarna.
Att ge tips på enskilda låtar man ska leta efter skulle förstöra allting. Det man kan konstatera är dock att de flesta banden slänger ur sin ungdomliga kreativitet på sin första skiva, men som oftast inte är så finslipad i produktionen. Logga in på spotify och lyssna igenom bandens första låtar, de är oftast sämre producerade, men bättre om man ger sig in i det.
Var inte en av alla andra som säger sig lyssna på ”allt som låter bra”. Det är när du ser under den tralliga ytan som du verkligen kan tycka om en låt på djupet och kanske utvecklar en musiksmak.
Att säga att Seven Nation Army inte är bandets bästa låt vore kanske fel men som vanligt med band så finns det nästan alltid så mycket mer att hitta om man bara letar. Man missar mycket om man inte ger bandet en chans och väljer att inte lyssna in sig på det.
Exempel på liknande fall kan ju vara ”Yesterday” med Beatles. Det kan vara ”All Along The Watchtower” med Jimi Hendrix, och det kan vara ”Wonderwall” med Oasis. Vad man gör är att söka efter mer! Man har inte mycket att förlora om det är dåligt, men mycket att vinna om man hittar något nytt. Det finns fantastiska låtar i samma stil som ”Seven Nation Army”, och efter några lyssningar uppskattar man det minst lika mycket som de kändare låtarna.
Att ge tips på enskilda låtar man ska leta efter skulle förstöra allting. Det man kan konstatera är dock att de flesta banden slänger ur sin ungdomliga kreativitet på sin första skiva, men som oftast inte är så finslipad i produktionen. Logga in på spotify och lyssna igenom bandens första låtar, de är oftast sämre producerade, men bättre om man ger sig in i det.
Var inte en av alla andra som säger sig lyssna på ”allt som låter bra”. Det är när du ser under den tralliga ytan som du verkligen kan tycka om en låt på djupet och kanske utvecklar en musiksmak.
av: Anton Löberg och Adrian Pettersson
Personligheter på Bäckäng
Samhällsvetaren
Något som kännetecknar en typisk samhällselev här på Bäckäng är att hon lär sig att tänka kritiskt och ibland överanvänder detta. Samhällaren är ofta politisk korrekt (och mycket medveten om omgivningen). Dock kan en samhällselev ibland verka som en ”know-it-all” när hon pekar finger åt alla håll utan att själv se sina egna brister. Som tur är har samhällaren också positiva sidor i form av målmedvetenhet och engagemang i samhällsinriktade intressen.
Naturvetaren
En naturelev är ofta jordnära och mentalt uthålliga. Detta kan man märka både i skolarbetet och vardagen. Hon har även huvudet på skaft i de flesta lägen och gör det mesta med värdigheten i behåll. ”But with great powers comes great responsibility”. Detta är ett citat som naturare kanske bör ta större del av eftersom de ofta bär på mycket kunskap (med spår av nötter), men förmedlar det på ett överlägset sätt som utstrålar längtan efter bekräftelse eller annat komplicerat psykologsnack.
Esteten
Den ökända och rufsiga esteten är ofta kreativ och tänker i färgglada banor. De ger också form och stil mycket uppmärksamhet. Esteten brukar leva i nuet och ta dagen som den kommer. Planering är oftast ingenting som faller en estet i smaken, hon håller sig istället inom sin lilla bubbla och i mörka korridorer under Bäckäng.
I matsalen..
”Var kommer maten ifrån? Är den ekologisk? Vilka effekter har den på miljön?” Sådana frågor ställs av en samhällsvetare, omedvetet såklart. Samhällselever gillar bra system, till exempel kösystemet i matsalen. Dock är de kritiska till resultatet i form av att matsalen och hela dess situation är... kaos.
En naturvän tänker istället på vad maten består av och hur processen vid själva matlagningen gick till, men också på kolhydrater och deras påverkan. Hon lägger också en del av sin uppmärksam på kost och motion i allmänhet. Bara blotta närvaron av naturare i matsalen får en effekt likt när en katalysator påskyndar en reaktion... kaos.
En estet har ofta tankarna kring kreativitet och skapande. ”Hur kan jag göra den här maten roligare att äta?” Färg och form är viktigt, hur maten ser ut och hur den äts spelar en övervägande roll. Helst av allt skulle hon vilja ha mycket musik runt omkring sig eftersom detta sätter igång fantasin och kreativiteten.
En samhällselev kommer väldigt lätt in i diskussioner inom olika områden, både utanför klassrummet och under lektioner. Hon säger ofta vad hon tänker och älskar, att det finns olika politiska åsikter i klassen.
Att man går förbi en gitarrspelande estet i korridoren är inte ovanligt på Bäckang; de kreativa esterna vill gärna få ut allt sitt inre skapande i form av musik, bild och liknande. Kan detta bli för mycket? Kan esteten skilja på verklighet och fantasi? Ja, detta kan många utanför fundera kring en estet, men de är oftast väldigt snälla och bits faktiskt inte.
Att skriva prov kan vara en oroväckande upplevelse, alla har sina knep för att klara av detta moment vi alla känner till i skolans värld. En samhällare och en naturare har något gemensamt när det gäller detta ämne, de är nämligen i ständig oro. Före, under och efter provet finns det alltid en gnagande känsla av oro i dessa elever. ”Jag måste klara detta, plugga!” eller ”Okej, lugn bara, titta inte på klockan” och ”Jag måste börja plugga till nästa prov”.
Därför bör kanske många se åt estetkorridoren när det gäller detta, att ta dagen som den kommer och ”chilla” verkar som ännu en taktik. Dock vet vi inte vad som händer inom en estet, hon kanske är lika hispig som en samhällselev eller naturelev? Men som sagt, alla har sina knep.
Oavsett vem du är, hur du är eller vad du efterliknar, spelar det ingen roll. Du kommer alltid att vara med och forma Bäckängs varma karaktär och mysiga gemenskap.
av: Josefine Ljungblad och Patrik Aguirre Quiroga
måndag 6 december 2010
Testing, testing
Vi på Låt stå har gjort en undersökning angående vilka lås som är säkrast för skolskåp då inbrotten ökat radikalt på skolorna de senaste åren.
I dagens samhälle är inbrottsrisken på skolorna stor. Varje termin blir ett flertal elever av med värdesaker då deras lås bryts upp. Därför har vi på Låt stå gjort en undersökning angående vilka de säkraste låsen till skåp är.
Vi har gjort en undersökning om vilka lås som främst används på Bäckängsgymnasiet idag. De mest populära märkena bland bäckängiter är Abus, Secwise, Master och Cocraft.
Skolans vaktmästare rekommenderar nyckellås som främsta alternativ då det är mycket säkrare än kodlås eftersom de oftast har en djupare klack i låskroppen. Det bästa märket anses vara ABUS som på grund av deras bra klackar gör att låset blir svårt att bryta upp jämfört med andra lås. De hävdar också att skillnaden mellan ett stort lås och ett medelstort lås egentligen inte spelar någon roll, däremot rekommenderas inte heller för små lås t ex ett dagbokslås.
Tidigt i våras utrustades Bäckäng med säkerhetskameror då inbrotten var fler än vanligt. Sedan dess har inbrotten minskat och Bäckängs säkerhet är idag nästan 100 %.
Om något mot förmodan skulle bli stulet i skåpen har skolan som skyldighet att polisanmäla fallet. Skolan behöver dock inte stå för några kostnader utan förmodligen kommer ens hemförsäkring stå för ersättningarna. Om man däremot glömmer att stänga låset räknas det inte som inbrott och man får då stå för eventuella kostnader själv.
Olika låstyper som används på Bäckängsgymnasiet:
Undersökningen visar att 70 % av bäckängiterna använder sig av nyckellås och resterande 30 % av kodlås.
Låt stå tipsar: Om man glömt skåpsnyckeln är det praktiskt om en kompis har en extranyckel, och denna vän skall vara någon du kan lita på till 110 %. Man kan också ha ett extra lås i skåpet om man tvingas bryta upp låset och inte följt tips 1.
I dagens samhälle är inbrottsrisken på skolorna stor. Varje termin blir ett flertal elever av med värdesaker då deras lås bryts upp. Därför har vi på Låt stå gjort en undersökning angående vilka de säkraste låsen till skåp är. Vi har gjort en undersökning om vilka lås som främst används på Bäckängsgymnasiet idag. De mest populära märkena bland bäckängiter är Abus, Secwise, Master och Cocraft.
Skolans vaktmästare rekommenderar nyckellås som främsta alternativ då det är mycket säkrare än kodlås eftersom de oftast har en djupare klack i låskroppen. Det bästa märket anses vara ABUS som på grund av deras bra klackar gör att låset blir svårt att bryta upp jämfört med andra lås. De hävdar också att skillnaden mellan ett stort lås och ett medelstort lås egentligen inte spelar någon roll, däremot rekommenderas inte heller för små lås t ex ett dagbokslås.
Tidigt i våras utrustades Bäckäng med säkerhetskameror då inbrotten var fler än vanligt. Sedan dess har inbrotten minskat och Bäckängs säkerhet är idag nästan 100 %.
Om något mot förmodan skulle bli stulet i skåpen har skolan som skyldighet att polisanmäla fallet. Skolan behöver dock inte stå för några kostnader utan förmodligen kommer ens hemförsäkring stå för ersättningarna. Om man däremot glömmer att stänga låset räknas det inte som inbrott och man får då stå för eventuella kostnader själv.
Olika låstyper som används på Bäckängsgymnasiet:
Abus nyckellås: Det populäraste & bästa låset, det har hårt stål och en klack där kolven ansluter sig till kroppen av låset. Är ett av de dyraste låsen. Pris: 75-2000 kr beroende på storlek och utseende. |
Secwise nyckellås: Ett av de sämre låsen i vår undersökning. Hänglåset är tillverkat av mässing och har en härdad stålbygel. Pris: 50-100 kr beroende på storlek och utseende. |
Abus kodlås: Låset är för att vara kod det säkraste. Pris: 125-700 kr beroende på storlek och utseende. |
Master kodlås: Ett litet nätt lås som är lätt att bryta upp. De fina färgerna på låset stärker tyvärr inte säkerhets nivån. Pris: 50-100 kr beroende på storlek och utseende. |
Cocraft nyckellås: Ett av de sämre låsen, eftersom låset saknar klack och kolven inte går långt in låskroppen. Pris: 25-130 kr beroende på storlek och utseende. |
Undersökningen visar att 70 % av bäckängiterna använder sig av nyckellås och resterande 30 % av kodlås.
Låt stå tipsar: Om man glömt skåpsnyckeln är det praktiskt om en kompis har en extranyckel, och denna vän skall vara någon du kan lita på till 110 %. Man kan också ha ett extra lås i skåpet om man tvingas bryta upp låset och inte följt tips 1.
av: Elin Westerholm, Hannah Schroth, Amanda Lund
Mångfald utan politik och religion?
Ska det finnas partipolitiska och religiösa föreningar i EF? Det var frågan som diskuterades på EF-mötet den 16 septemper.
Frågan om det ska få finnas partipolitiska och religiösa föreningar i EF (ElevFöreningarna) har funnits förr och har legat i luften länge, men det var på Ettornas dag den 16 september som diskussionerna flammade upp ordentligt. SSU hade tidigare velat ha en lokal att vistas i, men detta sade EF nej till. Deras anledning var att om en politisk förening får lokal ska alla andra också få det. När MSU hade sin föreningpresentation under ettornas dag buade någon ur SSU åt dem, och därmed var diskussionen igång. Ska partipolitiska föreningar få vara en del av EF? Under mötet som följde beslutades det att det skulle bli en omröstning om frågan nästa möte. Tills dess skulle EF, BB och föreningarna det gällde ha gått igenom sina stadgar och själva diskuterat hur de skulle vilja lösa frågan.
Nästa möte var alla noggrant förberedda. BB hade funnit att de stadgar EF har gäller även för BB. I EFs stadgar står det att EF står för mångfald och gemenskap, och då politik och religion är stora intressen på Bäckäng skulle de inte längre stå för mångfald om sådana föreningar inte tilläts. De lade därför fram ett förslag om att föreningarna får vara kvar inom EF, vilket skulle ge föreningarna tillåtelse att ansöka om bidrag till religiöst och politiskt neutrala evenemang som bidrar till en god stämning på skolan, men att ideologiska eller religiösa kampanjbidrag inte skulle finansieras.
Förslaget klarade röstningen, men alla var inte nöjda. En del såg fortfarande problem i att tillåta politiska och religiösa föreningar i föreningslivet, eftersom det skulle öppna upp för att mer extrema partipolitiska föreningar skulle vara tvungna att godtas. Om en politisk förening är godkänd måste alla andra politiska föreningar också bli det. Om de politiska föreningarna skulle bete sig illa eller på annat sätt bryta mot EFs regler skulle de bara behöva ansöka om nytt medlemskap efter att ha blivit uteslutna, för att sedan bli godkända direkt på grund av deras rättighet som politisk förening.
Frågan om det ska få finnas partipolitiska och religiösa föreningar i EF (ElevFöreningarna) har funnits förr och har legat i luften länge, men det var på Ettornas dag den 16 september som diskussionerna flammade upp ordentligt. SSU hade tidigare velat ha en lokal att vistas i, men detta sade EF nej till. Deras anledning var att om en politisk förening får lokal ska alla andra också få det. När MSU hade sin föreningpresentation under ettornas dag buade någon ur SSU åt dem, och därmed var diskussionen igång. Ska partipolitiska föreningar få vara en del av EF? Under mötet som följde beslutades det att det skulle bli en omröstning om frågan nästa möte. Tills dess skulle EF, BB och föreningarna det gällde ha gått igenom sina stadgar och själva diskuterat hur de skulle vilja lösa frågan.
Nästa möte var alla noggrant förberedda. BB hade funnit att de stadgar EF har gäller även för BB. I EFs stadgar står det att EF står för mångfald och gemenskap, och då politik och religion är stora intressen på Bäckäng skulle de inte längre stå för mångfald om sådana föreningar inte tilläts. De lade därför fram ett förslag om att föreningarna får vara kvar inom EF, vilket skulle ge föreningarna tillåtelse att ansöka om bidrag till religiöst och politiskt neutrala evenemang som bidrar till en god stämning på skolan, men att ideologiska eller religiösa kampanjbidrag inte skulle finansieras.
Förslaget klarade röstningen, men alla var inte nöjda. En del såg fortfarande problem i att tillåta politiska och religiösa föreningar i föreningslivet, eftersom det skulle öppna upp för att mer extrema partipolitiska föreningar skulle vara tvungna att godtas. Om en politisk förening är godkänd måste alla andra politiska föreningar också bli det. Om de politiska föreningarna skulle bete sig illa eller på annat sätt bryta mot EFs regler skulle de bara behöva ansöka om nytt medlemskap efter att ha blivit uteslutna, för att sedan bli godkända direkt på grund av deras rättighet som politisk förening.
av: Hanna Hasselberg
Bäckäng vs Teknis
Det är återigen dags för kamp mellan de två gymnasieskolorna Bäckäng och Teknis. Låt stå har intervjuat de båda skolornas idrottsföreningar för att ta reda på hur årets kamp kommer att se ut.
För femte året i rad är det nu dags för den spännande skolkampen Bäckäng vs Teknis. Det är en kamp mellan Borås två största skolor med spännande grenar och en livlig stämning. Det tar sin start med att skolorna tågar in i Boråshallen sjungandes och hejandes för att peppa sina lag medan en stor rivalitet uppstår. När de två lagen sedan kommer ut är kampen i full gång, tifon hissas och flaggorna vajar från de båda läktarna. De föregående fyra åren har Bäckäng tagit hem segern, men hur kommer det att bli i år?
Kring årets kamp cirkulerar ryktena som möss kring en ostbit. Låt stå har fått ta del av ännu okänd information gällande de olika grenarna, taktiken hos de båda lagen och övriga småsaker som musiken etc. De båda lagen har sökt febrilt efter de rätta kandidaterna för tävlingen. Det som mest eftertraktats har varit styrka, smidighet och snabbhet. De har haft hårda uttagningar med tuffa övningar, på Bäckäng satsade de allt. En 17-årig tjej svimmade av utmattning, en 18-årig kille spydde och en annan okänd fick sin axel ur led. På Teknis kämpade de också hårt, men några allvarligare skador skedde inte.
Efter mycket om och men har nu de båda skolorna utsett lagen, där antalet tjejer och killar är lika stort. Lagen kommer att träna ca två-tre gånger i veckan fram till den 21 december, då kampen går av stapeln. Grenarna har BIF och TIF bestämt ihop och detta år får även lagmedlemmarna reda på dem, dock inte den sista och avgörande.
Erik Olsson, medlem i BIF och tränare för Bäckängslaget råder sina tävlande att ”kötta teknister” och publiken att sjunga kampsånger och skapa en go stämning. Han avslöjar också att Kartellen kanske kommer att vara Bäckängs nya introlåt och att det ryktas om en ny spännande pausunderhållning.
Teknis tror att det kommer bli en jämn kamp där det hela kommer att avgöras i den sista grenen. Bäckäng däremot tror på vinst för femte året i rad. Vilka som tar hem segern i år, återstår att se.
För femte året i rad är det nu dags för den spännande skolkampen Bäckäng vs Teknis. Det är en kamp mellan Borås två största skolor med spännande grenar och en livlig stämning. Det tar sin start med att skolorna tågar in i Boråshallen sjungandes och hejandes för att peppa sina lag medan en stor rivalitet uppstår. När de två lagen sedan kommer ut är kampen i full gång, tifon hissas och flaggorna vajar från de båda läktarna. De föregående fyra åren har Bäckäng tagit hem segern, men hur kommer det att bli i år?
Kring årets kamp cirkulerar ryktena som möss kring en ostbit. Låt stå har fått ta del av ännu okänd information gällande de olika grenarna, taktiken hos de båda lagen och övriga småsaker som musiken etc. De båda lagen har sökt febrilt efter de rätta kandidaterna för tävlingen. Det som mest eftertraktats har varit styrka, smidighet och snabbhet. De har haft hårda uttagningar med tuffa övningar, på Bäckäng satsade de allt. En 17-årig tjej svimmade av utmattning, en 18-årig kille spydde och en annan okänd fick sin axel ur led. På Teknis kämpade de också hårt, men några allvarligare skador skedde inte.
Efter mycket om och men har nu de båda skolorna utsett lagen, där antalet tjejer och killar är lika stort. Lagen kommer att träna ca två-tre gånger i veckan fram till den 21 december, då kampen går av stapeln. Grenarna har BIF och TIF bestämt ihop och detta år får även lagmedlemmarna reda på dem, dock inte den sista och avgörande.
Erik Olsson, medlem i BIF och tränare för Bäckängslaget råder sina tävlande att ”kötta teknister” och publiken att sjunga kampsånger och skapa en go stämning. Han avslöjar också att Kartellen kanske kommer att vara Bäckängs nya introlåt och att det ryktas om en ny spännande pausunderhållning.
Teknis tror att det kommer bli en jämn kamp där det hela kommer att avgöras i den sista grenen. Bäckäng däremot tror på vinst för femte året i rad. Vilka som tar hem segern i år, återstår att se.
av: Elin Westerholm
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)